Fordonsbelysning

När det kommer till fordonsbelysning, belysningen på och inuti fordonet, måste du framför allt skilja på fram- och bakljus. På framsidan av fordonet är två lampor var för helljus, halvljus och parkeringsljus standard. Det finns även körriktningsvisare, även kallat blinkers. Beroende på modell och ålder kan det finnas parkerings-, kurv-, och varselljus, samt extraljus och dimljus. Som bakre ljus finns det par av bak- och bromsljus, blinkers och reflektorer. Det finns även skyltlykta, dimbaklyktor och backljus.

Märkning av motorfordonsbelysning styrs av regler från den Ekonomiska kommissionen för Europa (ECE). Av denna anledning har alla strålkastare ett specifikt certifieringsmärke som symboliserar dess syfte. HR står exempelvis för helljus, RL för varsellykta och CR för helljus- och halvljus. Det finns även pilsymboler som oftast indikerar monteringsriktning och refererar till bilens utsida.

I början av bilens historia användes lyktor som belysning, som senare ersattes av gaslampor. 1925 kom Osrams glödlampor med dubbel glödtråd för kombinerat hel- och halvljus; drygt 40 år senare kom den första halogenlampan med en glödtråd. Nu för tiden används xenon- och LED-lampor i fler och fler bilar. Laserljus (som exempelvis i BMW i8) är å andra sidan ovanliga.

Information om olika typer av lampor:

• Glödlampor
• LED-lampor
• Xenon-lampor

Glödlampor

Om tillverkare lovar att deras glödlampor är särskilt ljusstarka och hållbara bör du se upp. Orsaken: det är tekniskt sätt inte möjligt. Det finns dock ett antal välbalanserade produkter, även en av de två faktorerna oftast är svagare. Många glödlampor marknadsförs med "lång livslängd," och förmodas att hålla länge. Även om glödlampor med lång livslängd ofta håller i flera år måste särskilt ljusstarka glödlampor bytas ut varje år. Det är dock precis lika viktigt ställa in ljuset rätt som livslängd och effekt är - det påverkar lampans effektivitet avsevärt.

Det är en bra idé att alltid byta ut glödlampor i par, eftersom de ofta slutar fungera efter varandra (om de är av samma modell). Som tur är införde lagstiftare ett direktiv år 2006 som säger att halvljusen alltid ska kunna bytas ut utan att man ska behöva gå till en mekaniker. Efter att lamporna och tändningen stängts av släpps en låsmekanism och strålkastaren tas ut. Ta bort kabeln, skruva av lampan och skruva in den nya och sätt sedan tillbaka allt. Klart! Observera: Undvik att röra vid glaset när du byter ut glödlampan; om den kommer i kontakt med olja eller smuts kan glödlampan skadas när den blir varm.

LED-lampor

LED-lampor kunde under en lång tid endast hittas som inredningsdekoration i modifierade bilar. På den tiden var tekniken ännu inte så utvecklad till den grad att LED användes i strålkastare. Detta ändrades 1992, när ett tredje bromsljus med en LED-lampa presenterades för första gången. Det skulle däremot dröja 11 år innan företaget Hella skulle presentera den första lagliga huvudstrålkastaren med full LED på International Motor Show i Frankfurt am Main.

2004 började LED-lampor produceras som varselljus i Audi A8 W12. Detta utvecklades ytterligare, då vissa bilmodeller fick komplett LED-belysning. 2015 kom Opel Astra äntligen ut på marknaden med ett komplett LED Matrix-ljussystem. Detta är en elektroniskt kontrollerad LED-strålkastare som gör bländfria strålar möjligt. Kontrollen görs med hjälp av en kamera som sitter bakom vindrutan. I premiummodeller har till och med en rondellampa som använder data från navigationssystemet installerats.

Trots dessa innovationer är LED-lampor fortfarande främst använda av fordon i en högre klass eller endast tillgängliga mot en extra avgift. Detta beror både på den höga kostnaden för denna teknologi och uteffekten som krävs. Denna uppgår till cirka 40 watt med xenonlampor, men den är betydligt högre med LED-lampor eftersom de måste kylas ned. Om denna nackdel kan övervinnas kommer LED-lampor att bli mycket vanligare i bilvärlden.

Xenonlampor

Xenonlampor kan användas i både hel- och halvljus. Detta är gasurladningslampor som introducerades av Philips 1989. Två år senare använde BMW dem för första gången i en standardmodell, och tog vid den tiden ut en extra avgift. Andra premiumtillverkare gjorde samma sak och installerade en enda xenonlampa för både hel- och halvljus (Bi-xenonljuset), exempelvis i Mercedes-Benz CL som introducerades 1999. Xenonlampor används även i anknytning till kurvljus.

Xenonlampor består av en glödlampa av kvartsglas som är fylld med xenon, metallsalter och ofta kvicksilver eller natrium. Det finns även två volframelektroder med en elektrisk ljusbåge. Jämfört med halogenlampor når Xenonlampor sin fulla ljusstyrka betydligt snabbare (inom 15 sekunder). En annan fördel: xenonlampor har 4 gånger längre livslängd.

Högspänningspulsen (25 000 volt) som genereras av ett elektroniskt driftdon gör så att en gnista bildas. Därefter bildar joniseringen av gasen en tunnel mellan volframelektroderna. Den snabbt stigande temperaturen i glasklotet leder till att metallsalterna förångas, vilket bildar det blåfärgade ljus som är typiskt för xenonlampor. Även om ljuset framstår som kallare är det ljusstarkare än vanliga glödlampor som används i fordonsbelysning.

Det finns xenonlampor i kategorierna D1, D1S, D1R, D2S, D2R, D3S, D3R, D4S, D4R och D-H4R, där bokstaven D står för ordet "discharge". DxS-lampor är för strålkastare med projektionssystem och DxR-lampor är för reflektorstrålkastare. Lampor i kategorierna D3 och D4 innehåller till skillnad från D1 och D2 inget kvicksilver, men de kan inte ersättas av dem. Av säkerhetsskäl har de därför olika lampsocklar.